Arbetsgivaravgiften

Tre tidigare chefsekonomerna i olika näringslivsorganisationer, Jan Herin, Ulf Jakobsson och Anders Rydeman, skriver i en rapport för tankesmedjan Den nya välfärden att man bör sänka arbetsgivaravgiften från 32 till 16 %. Därmed skulle man kunna behålla den del av avgiften som är förmånsgrundande och knuten till bl.a. framtida pensioner. Detta förslag skulle enligt ekonomerna, som studerat den senaste forskningen, ge ca 150 000 nya jobb - och samtidigt skulle många svartjobb bli vita. Lägre lönekostnader gör det lättare för företag att anställa och tillsammans med lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringen kommer detta leda till både ökat utbud och ökad efterfrågan på arbetskraft.
"Det uppstår ett glapp som motsvarar 20 miljarder kronor för de offentliga finanserna, innan alla de nya jobben hunnit komma fram. Om det bedöms som besvärligt, kan man gå fram stegvis med sänkningen av arbetsgivaravgifterna", säger Ulf Jakobsson.
Pengar kommer dock in till statskassan på andra vägar. Om lönerna skulle stiga mer än beräknat så blir det genom ökade belopp från inkomstskatten - och om företagen i stället höjer sina vinstmarginaler, så får de lägga ut mer i bolagsskatt.
I den här undersökningen har de tre ekonomerna ändå inte räknat in den svarta sektorn, men med lägre arbetsgivaravgifter är det rimligt att anta att fler skulle betala betala skatt. De har heller inte tagit hänsyn till soloföretagarna, vars situation skulle förbättras och därmed skulle troligen fler starta eget.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback